Sagan om Linda

Jag sitter här i lobbyn på hotellet när det tycker upp en liten flicka med röd mjukisdräkt och långt, lockigt, mörkt hår. Hon sätter sig i soffan mittemot mig och börjar prata oavbrutet på otydlig arabiska  samtidigt som hon sprudlar av energi & glädje och kollar på mig med plirande ögon. Jag ler bara tillbaka så det gör alldeles ont i kinderna, och hon fortsätter prata utan att jag förstår, men det stör henne inte. Sen kommer hennes pappa och berättar att de är från Marocco och att hon just berättat för mig att hon har massor utav ställen på hotellet där hon kan vara, och dessutom vill hon sitta kvar med mig å inte alls gå och lägga sig. Så då log vi båda med två leenden uppöver öronen och bytte lekfullt, sprudlande blickar och så vinkade vi hejdå...