Sagan om Linda

When did all this pain begin?

Ibland vet jag inte vart jag ska ta vägen med alla minnen från Spanien om jag ska vara helt ärlig. Alldeles nyss tog jag upp studentboken med alla citat och bilder från mitt sista pr i Spanien. Jag har knappt rört den boken sen jag fick den i juni för att jag har varit så rädd för alla känslor och minnen som jag vet kommer tillbaka. Det är ju underbara minnen på alla sätt & vis men jag visste att det skulle svida till i hjärtat. Vilket det gjorde å nu sitter jag här med klumpen i halsen och tårar rinnande längs kinderna. Jag vill ju kunna kolla tillbaka på tiden & bli glad för allt vi hade där, istället för att bli ledsen för att det är över.

Bild från första året i Spanien.

Känner mig verkligen helt tom & som att ingenting spelar någon som helst roll längre. "Vad ska jag göra" är det enda som dunkar konstant, gång på gång i mitt huvud.... K voy a hacer ... Komplicerade liv.

Min älskade, älskade lillebror & vovven från pryda min blogg idag

VA SKA JAG GÖRA?????!!!!!!!!!

Jag måste säga att jag har haft en underbar dag idag.
- Lucas har köpt ny mobil med abonnemang å allt!
- Jag och Lucas har åkt skridskor i Kungsträdgården vilket var grymt mysigt!
- Jag & Lucas har fikat i gallerian på Milous jobb med Axel.
- Sett Helena Bergström & Colin Nutley
- Gått ut på en härlig promenad med Zac
- Ätit middag med mamma
- Gått på bio å sett filmen 50/50 med Lucas, Milou & Jesper!

Men just nu känner jag mig ändå alldeles tom. Allt är så oklart å ledsamt känns det som. Trots att jag borde va glad. Åh jävla liv.

Om mindre än 45 min ska jag äntligen möta upp Lucas efter fem veckors längtan. Är helt nervös måste jag säga.

Tänk att livet alltid ska va så jävla komplicerat. Nu har jag packat ihop mina & Lucas saker å ska ställa allt i pappas källare. Blir ju som att bo hemma hos pappa som en jävla backpacker med klump i magen. Verkligen TOPPEN

Filmen jag lånade på kulturhuset och kollade på igår var fantastisk. Trots att filmen handlade om en kvinna som visste att hon skulle dö om två månader så blev den inte sådär sjukt sorglig utan jag kände mig så stark & kände en sån livslust! Ann i filmen skriver en lista på allt hon vill göra innan hon dör utan att berätta för någon om sin dödsdom. Vad hade man själv skrivit på sin "To do before I die" -lista?

This is you. Eyes closed, out in the rain. You never thought you'd be doing something like this, you never saw yourself as, I don't know how you'd describe it... Is like one of those people who like looking up at the moon, who spend hours gazing at the waves or the sunset or... I guess you know the kind of people I'm talking about. Maybe you don't. Anyway, you kind of like being like this, fighting the cold, feeling the water seep through your shirt and getting through your skin. And the feel of the ground growing soft beneath your feet. And the smell. And the sound of the rain hitting the leaves. All the things they talked about in the books you haven't read. This is you, who would have guessed it? You.

Jag känner mig allmänt så ledsen just nu. Samtidigt som jag har lagt några grymt bra dagar bakom mig. Men så fort jag är ensam så får jag panikångest men samtidigt vill jag bara ifred. Vet inte riktigt vad jag ska ta mig till med livet alltså. Resa jorden runt? Ja tack ..

Just nu känns ju saker faktiskt ganska bra men samtidigt så sjukligt oklart. Vill ju å planerar att åka upp tre månader till Åre för att jobba, åka skidor & ha allmänt jävla kul! Men väntar på svar från alla möjliga håll när det gäller både boende & jobb. Mycket som kommer bli finemang men samtidigt så är exempelvis boendet en viktig faktor för att kunna stanna! Känner mig också stressad över att min chef på mitt ena jobb här i Sthlm frågar om hur det blir å en kille som jag förmodligen ska hyra rum av väntar på svar.... AH!!!! Panik panik. Dessutom så vet jag knappt när min pojk kommer härnäst å har ännu inte sett hand vackra face på snart tre veckor. Hans senaste plan var att komma den 21 jan så då väntar ju två veckor till. Men det kommer la ordna sig på någe sätt! Har haft några ack så fantastiskt fina dagar med Milou & familjen! I helgen blire full rulle med jobb på Junibacken & Enskededalen och sedan ska vi ha en riktig Brasilienkväll med lite vänner till min far & hans flickvän som just självklart är från exotiska Brasilien :)

Bilderna som kommer beskriver 1. Mina crazy fynd på mellandagsrean! 2. Min fars gamla svintuffa jacka från hans ungdoms vida loca 3. Mina kockskills användes väl efter spinningpass & 20 simlängder i onsdags!

So long!
PS. Se svenska hjältegalan, några vackrare människor har du nog aldrig skådat. DS

Jag lovar
Gissa vad jag hittade, längs vattnet
En blåval som härjade, runt stränder han sa
Han kände mig
Han sa jag har sett dig när du vandrar
Varje kväll du tänker högt och viftar armar

Den sa
Ja är en blåval
Jag kan ta dig härifrån
Från din öde ö
Från dina papper och pennor
Du är en förlorare
Men
Du kan gömmas i min mun
En människa är inte tung
Att bära på för
Vad ska det bli av dig
Vad ska det bli av mig? ..